Mångfald inom svensk ishockey

Ishockey är en sport som framför allt utövas i länder som ligger långt norrut. Men det innebär inte att talanger också kan finnas i andra delar av världen.

Sverige, Finland, Kanada och Ryssland hör till de bästa ishockeyländerna i världen. En annan sak som de har gemensamt är att de är belägna långt norrut på jordklotet, alla fyra har landyta norr om polcirkeln. Många av de bästa hockeyspelarna i världen kommer från dessa länder, eller från USA, Slovakien eller Tjeckien. Men om man bor i Sverige, och har påbrå från ett land som ligger betydligt längre söderut, kan man vara en riktig hockeytalang. Man kanske inte är medveten om det själv, eftersom man inte provat att spela i en klubb.

Ishockeyträning i ÖrebroIdrottsrörelsen i Sverige som helhet arbetar just nu med mångfald på många sätt, och Svenska ishockeyförbundet är inget undantag. Ishockeyn ska vara tillgänglig för all, oavsett kön, etnisk bakgrund eller sexualitet. Så står det i hockeyförbundets värdegrund. Vad innebär då detta i praktiken?

Det innebär många olika saker. Runt om i landet finns många olika projekt för att nyanlända barn och ungdomar ska få prova ishockey. Vissa upptäcker hockeyn på egen hand, som Hussein Jafari i Vännäs (läs mer om honom här). Det görs också riktade satsningar av olika slag. Västervik IK har ett projekt som man döpt till ”VIK för alla”, och som bl.a. resulterat i att man bildat ett lag bestående av nyanlända, Team Habibi. Än så länge har man inte vunnit någon match, men spelglädjen i laget är stor.

Eldsjälarna

Arbete av den här typen skulle vara omöjligt utan eldsjälar. En av dessa är Behnaz Bahabozorgi från Jönköping. Hon grundade 2002 Jönköpings IF Queens, som senare bytte namn till HV71 Queens. Bahabozorgi hade ett stort hockeyintresse, men det fanns inget damlag i kommunen. Hon bestämde sig för att göra något åt detta, och satte in en annons i tidningen. 40 tjejer och kvinnor, i åldern 12 till 40 år, dök upp på mötet. Det var mycket hårt arbete, och laget mötte mycket motstånd, berättar Bahabozorgi för SVT:s lokala nyheter, men arbetet gav resultat. Tio år efter grundandet gick laget upp i högsta serien.

2014 fick Behnaz Bahabozorgi ett nytt uppdrag: att leda arbetet med att bredda mångfalden inom svensk ishockey. Målsättningen för projektet var att locka fler barn och ungdomar med invandrarbakgrund till ishallarna. Som en del i arbetet har man fokuserat på goda exempel, och profiler i ishockeysverige som inte har en helt blågul bakgrund.

En annan eldsjäl är Mats Sundin, som var den andre svensken (efter Börje Salming) att väljas in i Hockey Hall of Fame. Han har startat ett projekt i sin gamla hemkommun Sollentuna, där han tillsammans med kommunen och ett stort företag som tillverkar utrustning för ishockey arrangerar ett läger för ungdomar som nyligen har kommit till Sverige. Sundin hoppas att andra svenska hockeystjärnor kommer att göra något liknande i sina hemkommuner, och att satsningen ska ge ringar på vattnet. Ett pressmeddelande om satsningen finns att läsa här.